Två decennier efter Tjernobyl
I dag är det två decennier sedan en kärnkraftsreaktor i Tjernobyl i Ukraina exploderade och stora mängder radioaktivitet spreds över hela norr jordklotet. Jag minns att jag just den här dagen skulle börja jobba som chefredaktör för Hudiksvalls Tidning och befann mig i hälsingemetropolen. På kvällen gick jag genom regnet från redaktionen till den lägenhet jag disponerade några dagar. Det var just det regn som var radioaktivt som föll - och som fortfarande betyder att svamp och älgkött i dessa trakter innehåller ganska stora mängder cesium 137.
Min uppfattning är att kärnkraften är en riskabel energikälla. Uranbrytningen är enormt miljöskadlig, någon helt säker drift finns inte så länge människor inte har blivit ofelbara, avfallsfrågan är inte löst - och risken för kärnvapenspridning ökar ju fler radioaktivt material som produceras.
Kärnkraften - och de fossila bränslena - ska successivt fasas ut och ersättas med långsiktigt hållbara och miljövänliga energikällor som bioenergi, sol och vind. Det är också det vi i Centerpartiet arbetar för inom den energiuppgörelse med socialdemokraterna och vänsterpartiet som gäller sedan 1997. Självfallet är det bra om fler partier vill ansluta sig till denna ansvarsfulla uppgörelse, men jag blir upprörd över att CUF-ordföranden Fredrick Federley agiterar för att uppgörelsen ska brytas och till och med öppnar för ny kärnkraft. Federley må uttala sina personliga åsikter, men jag blir upprörd när det framställs som om han på något sätt skulle företräda Centerpartiet i de här frågorna. Det gör han definitivt inte!