Nu är Federley “bombliberal” också…
Jag har länge varit bekymrad mot CUF-ledningens utveckling högerut. Ibland verkar det som om ordförande Federley har förlorat kontakten med sina ideologiska rötter. Inte nog med att han sällan understryker rörelsens gröna och ekohumanistiska idéer och i stället låter som en högerliberal, nu har han också blivit “bombliberal” och skänker pengar till Israel och därmed stöder det övervåld landet använder mot sina grannar. Hundratals oskyldiga civila blir offer för bombningarna - vilket självfallet skapar desperation och, förmodligen, nya självmordsbombare.
Låt mig samtidigt understryka att jag förespråkar en tvåstatslösning, där Israel och Palestina lever sida vid sida som goda grannar. Detta mål kan emellertid inte uppnås genom att man bombar Gaza och Libanon sönder och samman. Världssamfundet måste nu sätta press på Israel att ta sitt förnuft till fånga, samtidigt som de islamistiska rörelserna Hamas och Hesbollah måste släppa de kidnappade israeliska soldaterna och sluta att beskjuta Israel.
Låt mig också understryka att det finns många duktiga CUF:are som arbetar utifrån den gröna idégrund vår rörelse utgår ifrån. Synd bara att man tvingas tvivla på den punkten när det gäller den högsta ledningen.
July 17th, 2006 at 2:55 pm
Jag är inte lika bekymrad över CUF:s vandring högerut för sådant kan hända i de bästa familjer. Däremot delar jag helt din uppfattning i saskfrågan. Fredricks agerande är både naivt och ikonsekvent. Frånvaron av intern kritik från CUF är tyvärr avslöjande. Det visar hur svag organisationen numera är när en ordförandes nycker tillåts stå oemotsagda.
July 17th, 2006 at 3:14 pm
Jag har skrivit två bloggposter, en idag och en igår, i detta ämne. De har fått rubriken “Krigets finansiär”. Adressen:
http://blogg.aftonbladet.se/3180/
Märkvärdigt nog har jag i den första av dem råkat ge uttryck åt samma tanke som Stefan Tornberg ovan, om en viss CUF-ordförandes egenmäktighet och kritikfredade nyckstyrdhet.
July 18th, 2006 at 8:29 am
Tack Erik och Stefan för synpunkter. Vad jag förstår är vi ganska överens. Jag är som jag skrev tidigare bekymrad över CUF-ordförandens vridning åt höger och över att han, som Stefan konstaterar, inte möts av någon märkbar intern kritik.
Återkommer med fler synpunkter när jag är åter på Rödön.
July 23rd, 2006 at 3:51 pm
Tack för detta inlägg.