Varma hälsningar en sorgsen dag
I dag har jag talat i telefon nästan hela tiden. Slår jag på datorn kan jag konstatera att jag har fått många personliga hälsningar och i mobiltelefonen väller sms-hälsningar in.
Varför då? Jo, i och med att personkryssen är räknade och det står klart att Pelle Åsling har kryssat sig förbi mig och därmed besätter centerpartiets riksdagsplats i Jämtlands län kommer reaktionerna. Många centervänner från länet, många av mina riksdagskollegor - och många vänner i andra partier hör av sig och frågar vad som egentligen hänt. Även “vanliga” medborgare hör av sig och är ledsna över att jag inte har fått möjlighet att fortsätta mitt arbete för Jämtlands län i Sveriges riksdag. Från Norge väller också ledsna beklaganden in i datorn.
Jag är fortfarande ledsen över att inte få möjlighet att fortsätta arbetet i riksdagen ytterligare en mandatperiod. Nu när jag är “varm i kläderna” skulle jag kunna arbeta ännu mer intensivt. Men det är väljarna som bestämmer och nu får jag i stället önska Pelle all framgång i riksdagsarbetet. På ÖP:s nättidning understryker han att han vill fortsätta mitt arbete, vilket förstås är glädjande mitt i sorgen.
En sak som har blivit ännu klarare under dagen är att massor av väljare fortfarande tror att de inte behöver kryssa förstanamnet på en lista om de är nöjda med dess utformning. Många hör av sig och säger att de har trott sig ha röstat på mig men inte förstått att de skulle sätta ett kryss framför mitt namn. “Du stod ju redan först”, motiverar de. Både de och jag är förstås ledsna över de förlorade kryssen.
Jag har naturligtvis ingen aning om hur många som trott sig ha röstat på mig utan att kryssa, men klart är att det är ett stort demokratiskt problem att denna information ännu inte har nått fram till många väljare. Själv försökte jag ändå bidra till informationsspridningen genom att uppmana till kryssning på mina affischer, i min personvalsbroschyr och i alla annonser. Men den gamla sanningen att information är svårare än man tror har ännu en gång bekräftats.