Lite inflation är bra
Sedan länge har Sveriges riksbank som mål för penningpolitiken en inflationsnivå på två procent. Mycket tyder på att det är ungefär där inflationen bör ligga för att ekonomin ska fungera väl. Hög inflation har vi dåliga erfarenheter av sedan tidigare och blir inflationen lägre - och kanske övergår i deflation - stagnerar ekonomin (exemplet Japan).
Därför var det mycket intressant att i egenskap av ersättare i riksbanksfullmäktige få lyssna till professor Francesco Giavazzi när han informerade om sin och professorskollegan Frederic Miszkins analys av den svenska penningpolitiken 1995-2005. De båda framstående professorerna anser att Riksbanken alltför nitiskt har arbetat för att hålla nere inflationen. Ofta har nivån legat närmare en procent än två, vilket kan ha spätt på arbetslösheten en del extra.
Jag tror att det ligger mycket i analysen. Räntan ska hållas på en nivå som gör att inflationsnivån ligger kring det uppsatta målet två procent och inte höjas så mycket att den i stället hamnar kring en procent. Räntan ska hållas så låg som möjligt för att upprätthålla inflationsmålet.
Rapporten kan förhoppningsvis tjäna som ett bra underlag för en bredare diskussion om penningpolitiken. Att vi har en självständig riksbank innebär inte att direktionens beslut inte ska få diskuteras och ifrågasättas.