Helsingfors och Warszawa
Efter några intensiva dagar är jag nu på hemväg. I början av veckan var jag i Helsingfors och förhandlade om fiskestadgan i gränsälvsöverenskommelsen om Torneälven. Jag ingår i den svenska förhandlingsdelegationen. Att vara med i en internationell förhandling av det här slaget är både intressant och lärorikt.
I onsdags var jag i riksdagshuset i Stockholm och deltog på Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuners seminarium. Andreas Gyllenhammar från Östersund talade om hur klimatförändringarna påverkar vattenkraften och företrädare för de norska kraftkommunerna presenterade många goda argument för att en del av de värden det strömmande vattnet skapar också ska få stanna och utveckla de bygder som släppt till sina forsar. Jag tycker, som jag många gånger skrivit, att det är skapligt att naturresursrika kommuner som Ragunda, Sollefteå och Jokkmokk inte ska få del av de stora värden som genereras inom deras gränser. Det luktar kolonialism lång väg.
De senaste dagarna har jag varit i Polen. Sedan länge har Kjell Dahle från senterpartiet i Norge och jag diskuterat att vi ska skriva en rapport, kanske en bok, om de gröna centerrörelserna i Europa. Det äldsta centerpartiet, “Ur-Centerpartiet”, är polska PSL (som direkt översatt betyder Polska folkrörelsen men som internationellt oftast betecknas som Bondepartiet). Detta fantastiska parti, som grundades 1895, träder nu åter in i regeringen. Partiledaren Waldemar Pawlak utnämndes i fredags till vice premiärminister och ekonomiminister och Marek Sawicki är ny jordbruksminister. Dessutom har partiet arbetsmarknadsministerposten.
Vi träffade i torsdags Marek Sawicki och vice talmannen Jaroslaw Kalinowski, tidigare partiordförande, i sejmen. Det blev ett mycket intressant möte med stimulerande diskussion. Det är ingen tvekan om att PSL vill återuppta nära partirelationer med sina systerpartier i Norden. Jag hoppas verkligen att de nordiska centerpartierna inser värdet av nära relationer med det polska partiet.
Under Polenbesöket reste vi också till Wierzchoslawice i Tarnowregionen, närmare 30 mil söder om Warszawa. Där föddes och levde nämligen Wincenty Witos, Polens store bonde- och centerledare under första halvan av 1900-talet. Hans minne vårdas ömt av dagens polska centerpartister och han är väl värd att studeras även i omvärlden.
Den gångna veckan har alltså varit mycket intensiv. Under den kommande vecka blir det ett besök i Stockholm för att informera om mitt underlag till de pågående gränsälvsförhandlingarna. I övrigt tänker jag befinna mig hemma i Jämtland.