Förnybar energi för framtiden
Kärnkraftsintressena försöker utnyttja klimatfrågan till det yttersta. Det finns till och med reaktorromantiker som påstår att det finns “ekologiska kärnkraftverk”.
Det är cyniskt att försöka utnyttja klimatfrågan för att få människor att glömma att kärnkraft är en riskabelt och dyr energikälla. Riskerna med hela kärnbränslekedjan är inte bemästrade utan lika stora som någonsin. Brytningen av uran är en mycket miljöskadlig verksamhet, byggande av kärnkraftsreaktorerna tar lång tid och kräver stora resurser inte minst av (fossil) energi, ett haveri vid drift kan radioaktivt besmitta stora områden och någon helt säker lösning vad gäller det ytterst farliga avfallet finns inte. Lägg till detta den kanske allra största risken, nämligen att civil kärnkraft underlättar spridningen av kärnvapen, så borde alla planer på att bygga nya reaktorer förpassas till papperskorgen.
Enligt en rapport till Klimatberedningen kan de existerande reaktorerna köras ända fram till 2045. Eftersom reaktorerna blir mer riskabla ju äldre de blir är det därför viktigt med kraftfulla satsningar på förnybar energi så att de återstående tio reaktorerna kan fasas ut långt tidigare. Det är den stora utmaningen i svensk energipolitik, inte att satsa mångmiljardbelopp på nya fabriker som ine bara producerar elektricitet utan också radioaktivt avfall.
Satsa de miljarder som nya reaktorer skulle kosta på vind, sol och bioenergi! Stimulera samtidigt energisnål miljöteknik, effektivisering och besparingar av energi. Det är den enda långsiktigt hållbara vägen att möta klimatutmaningarna. Dessutom ger satsning för förnybar energi mycket snabbare effekt än nya reaktorer, som tar lång tid att planera och bygga. Vi måste agera nu och inte ännu en gång låsa fast oss i en föråldrad, storskalig och farlig teknik. Framtiden finns i den förnybara energin, i energikällor som vinden, solen och bioenergin,
November 28th, 2007 at 12:46 pm
Hej Håkan!
Du verkar i ditt inlägg helt och hållet referera till gammal kärnkraftsteknik av den sort som i grunden baserar sig på över 50 år gamla tekniska lösningar.
Varför skulle nya kraftverk byggas på det sättet? Det skulle de naturligtvis inte! Jag föreslår att du läser på lite, framförallt om det mycket intressanta uranalternativet torium.
Kärnkraft är inte farlig. Kärnkraft handlar bara om atomreaktioner i en reaktor. Det är de reaktortyper som vi tidigare använt som är farliga (om än dock i mycket liten utsträckning jämfört med fossila bränslen som orsakar monumentalt större skador på naturen. Ingen reaktor av den typ som vi har, alltså med inneslutning, har någonsin orsakat stora skador på naturen, inte ens när de fått härdsmälta (Harrisburg)).
Chernobyl är naturligtvis inte applicerbar i kärnkraftsdiskussionen då det var ett idiotiskt konstruerat kraftverk då man byggde det osäkert med vilje för att kunna producera både elektricitet och vapenplutonium i samma kraftverk. Att kraftverket dessutom saknade inneslutning var ju också naturligtvis rent vansinne.
Men med ny teknik kan nästan alla problem som ändå finns kvar med kärnkraftverk lösas.
För att ta några exempel.
1: PBM-reaktorer. Dessa finns i skarp drift i Kina. De kan inte få härdsmälta. Det är helt enkelt fysiskt omöjligt på grund av deras konstruktion. Och detta är inte teori, man har gjort faktiska tester och processen dör helt enkelt ut om den lämnas för sig själv.
2. Torumkraftverk. Det finns idag på experimentstadiet och tester med fullstora reaktorer är på gång. Torium har ett stort antal mycket positiva fördelar mot Uran.
För det första, torium finns det avsevärt mer av än Uran. Du behöver dessutom inte upparbeta torium på samma sätt som uran. Toriumreaktorer skapar inget avfall som kan användas till kärnvapen. Avfallet från en toriumreaktor är farligt i några hundra år, inte i hundratusentals år. Slutlagring är alltså inte längre ett problem.
Vidare kan du blanda upp bränslet i en toriumreaktor med vårt högaktiva avfall från nuvarande kraftverk och få ut samma mindre farliga avfall i slutändan. Och, till sist, men inte minst, Torium kan, till skillnad från Uran, inte själv hålla igång en fissionsprocess. Du behöver tillföra en katalysator. En sådan katalysator kan vara en partikelaccelerator. Stänger du av acceleratorn dör också processen.
Med andra ord har du eliminierat risken för en härdsmälta.
Vi får inte låta irrationell rädsla för gammal teknik stoppa forskning och utveckling av tekniker som kan vara de som räddar oss från klimatproblemet! Det vore som att stoppa elbilar eftersom bensin är skadligt.
November 28th, 2007 at 12:50 pm
Sedan bör vi naturligtvis också jobba med energieffektivisering så mycket det bara går. Det ena utesluter inte det andra. Och får vi överskottsenergi kan vi exportera den till länder som Tyskland som fortfarande eldar en massa kol som förstör vår miljö.
November 28th, 2007 at 9:08 pm
Hej Håkan
Under rubriken “förnybar energi för framtiden” ryms mycket. Och det är ett område där massor kommer att hända de närmaste åren. EU´s kraftfulla satsning på förnybar energi kommer att få stora effekter - även hos oss i Jämtland.
Jag tar upp en del av frågeställningarna och följer utvecklingen ur ett Jämtkraftperspektiv på: http://www.jamtkraft.se/energiblogg.
Titta gärna in då och då.
November 28th, 2007 at 10:39 pm
Hej Anders!
Du tycker att jag bara refererar till gammal kärnkraftsteknik och att de tekniska lösningarna idag skulle ha blivt mycket bättre. Visst har du säkert rätt i att tekniken har utvecklats, men dina förhoppningar om säkra reaktorer är nog mest förhoppningar.
Den nya reaktor som byggs i Finland har oerhörda problem redan på byggstadier. Bygget är flera år för senat och har kostat flermiljardbelopp mer än beräknat. Säkerhetsproblemen är stora. Att göra om Finlands misstog vore ytterst oklokt.
Dessutom kvarstår riskerna längs hela kärnbränslekedjan i övrigt. Förhoppningsvis såg du kvällens Uppdrag granskning som visade miljökonsekvenserna av uranbrytning i Australien. Enbart de problem som uppstår vid brytningen av uranet är tillräckliga för att påskynda avvecklingen av kärnkraften.
I andra ändan av kärnbränslecykeln är sanningen att det inte finns någon helt säker metod för slutförvaring av det ytterst giftiga radioaktiva avfall som måste hållas avskilt från allt liv under långa tidsrymder. Lägg till detta att kärnkraften är siamesisk tvilling till kärnvapnen. Även detta är mer än tillräckligt för att påskynda avvecklingen av kärnkraften.
Se i stället möjligheterna och utmaningarna i att offensivt satsa på förnybar energi och hushållning. Det är den vägen vi måste gå om vi vill bygga ett långsiktigt hållbart samhälle - i Sverige och globalt.
Håkan
November 28th, 2007 at 10:41 pm
Hej Tommy!
Din energiblogg är mycket läsvärd - och jag besöker den ibland. Jämtkraft gör stora insatser för att utveckla ett hållbart energisystem.
Jag har gjort en länk till din blogg från min blogg.
Vi ses!
Håkan
December 3rd, 2007 at 7:42 pm
Håkan!
Jag är klart fascinerad hur du kan fortsätta att svara på mina inlägg utan att faktiskt läsa dem. Varför fortsätter du att prata on problemen med uranbrytning, avfallskedja, kärnvapen och liknande när jag precis i ett inlägg skrivit att vi är på randen till att kunna börja använda en helt ny typ av kärnkraftsteknik som åtgärdar alla dessa problem!
December 3rd, 2007 at 10:51 pm
Anders!
Man kan vara fascinerad över mycket. Jag är klart fascinerad över att du kan hävda att det finns en ny fungerande kärnkraftsteknik som åtgärdar alla problem med uranbrytning, avfallskedja och kärnvapen. Varför har i så fall inte fler sett ljuset?
Orsaken är sannolikt att verkligheten inte är så rosenskimrande. Det finns en del kvar att bevisa.