Irland står fast i kritiken mot Lissabonfördraget
EU-topparna, med Frankrikes president Nicolas Sarkozy i spetsen, försöker pressa Irland att rösta om Lissabonfördraget en gång till för att få “rätt” resultat. Att irländarna faktiskt motsätter sig det centralistiska fördragsförslaget försöker man bortförklara på alla upptänkliga sätt och vis. Själv hörde jag Margot Wallström och Cecilia Malmström i Almedalen, då de ansträngde sig för att finna konstlade förklaringar till det irländska nejet.
Huvudorsaken till att irländarna röstade nej i sin folkomröstning är att de inte vill överlämna mer makt till centrala EU-organ och till de stora medlemsländerna. Att detta ska vara så svårt att förstå för euroeliten. Ett långsiktigt hållbart samarbete i Europa måste byggas underifrån, mellan länder och folk, inte prackas på dem von oben.
En ny opinionsundersökning visar att motståndet mot Lissabonfördraget har ökat ytterligare. Idag skulle 62 procent av irländarna rösta nej till Lissabonfördraget och bara 38 procent ja. Sakozy och andra EU-toppar kan inte kommendra fram ett ja. Den enda slutsatsen är att det centralistiska fördraget omgående bör förpassas till papperskorgen och i stället arbetet med ett i huvudsak mellanstatligt samarbete påbörjas. Ett samarbete som är förankrat bland medborgarna i Europa.
För min del är jag övertygad om att många av EU:s medlemsländer skulle säga nej till Lissabonfördraget om väljarna, medborgarna, fick möjlighet att säga sin mening. I Sverige skulle det bli ett rungande nej. Däremot finns ett starkt stöd för ett nära samarbete mellan länder och folk i hela Europa. Varför inte starta detta viktiga arbete?