EU:s utveckling måste få ifrågasättas
Häromdagen hörde jag den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Inger Segelström hävda att Tjeckiens president Vaclav Klaus “hånade” Europaparlamentet när han talade där i februari. Klaus verkar överhuvudtaget ha blivit EU-entusiasternas specielle hackkyckling.
Jag ville veta vad Vaclav Klaus egentligen sa inför EU-parlamentarikerna i sitt tal den 19 februari och finner det på hans egen hemsida. När jag läser talet kan jag konstatera att det mesta den tjeckiske presidenten säger förefaller mig vara klokt. Talet är mer innehållsrikt och läsvärt än de flesta ordrika tal som framförs i dylika sammanhang. Något “hån” har jag svårt att se talet som, däremot framförs kritiska synpunkter som ledamöterna bör fundera över.
Klaus frågade ledamöterna rakt på sak: Är ni verkligen övertygade om att ni varje gång ni röstar beslutar om någonting som måste beslutas här i denna sal och inte närmare medborgarna, i de enskilda europeiska staterna?
Nog är det en fråga som EU-parlamentarikerna bör ställa sig varje dag de går till beslut. Menar de något med den vackra subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen) om att besluten ska tas så nära de som berörs som möjligt borde de kunna svara på Klaus fråga. I stället blir många tydligen upprörda.
Vaclav Klaus inledde anförandet med att understryka att det inte finns något alternativ till medlemskap i EU och att ingen kraft i Tjeckien ifrågasätter detta. Men Klaus är ingen viljelös ja-sägare utan vågar exempelvis ifrågasätta fördelarna med Lissabonfördraget - vilket förstås retar EU-etablissemanget. Vidare kritiserar han att det inte finns någon verklig opposition i Europaparlamentet och påpekar att en lärdom av det kommunistiska systemet i Östeuropa är att om det inte finns någon opposition så finns det heller ingen frihet.
Klaus kritiserar också utvecklingen mot ett statsbygge när han konstaterar det inte finns något europeiskt folk (demos) och att samarbetet därför bör byggas på samarbete mellan medlemsländerna. Jag är övertygad om att medborgarna i varje enskilt medlemsland eftersträvar frihet, demokrati och ekonomisk välfärd, konstaterar den tjeckiske presidenten och kritiserar att allt mer makt centraliseras till EU-organen. Det måste vara tillåtet att diskutera hur den den europeiska integrationen ska utvecklas och få ha uppfattningar som är annorlunda än den enda korrekta åsikten, underströk han vidare.
Det borde egentligen vara uppseendeväckande att många inom euroeliten blir provocerade av att en president i ett medlemsland kritiskt vågar granska Unionens utveckling. Så bör det förstås inte vara i en demokratisk organisation. Utvecklingen måste få ifrågasättas och alternativa vägar prövas. Tillåts inte detta kan det gå riktigt illa…