Ett jämt-trönderskt OS
Nu är rätt tid att diskutera ett jämt-trönderskt OS, skriver Thord Eric Nilsson i dagens ÖP. Jag håller fullständigt med.
Internationella Olympiska Kommittén (IOC) håller fortfarande fast vid en föråldrad princip om att ett olympiskt spel måste arrangeras i ett enda land. Men förhoppningsvis medverkar den nuvarande finansiella krisen till att potentaterna i denna församling inser att det är bra spel som är det viktiga.
Som Thord Eric konstaterar finns ypperliga förutsättningar för att arrangera ett vinter-OS i Trondheim, Åre och Östersund. Tillsammans har de här orterna de flesta anläggningar redan klara. Vad som behöver kompletteras är hallar för issporterna, men det finns behov för detta både i Trondheim och Östersund. I övrigt finns stadion för skidgrenarna i Trondheim, alpina anläggningar i Åre och skidskyttestadion i Östersund, allt i yppersta topptrim.
Ett jämt-trönderskt OS behöver alltså inte innebära mångmiljardinvesteringar i nya anläggningar som i ryska Sotji, som just nu har stora problem i förberedelserna inför OS 2014. I stället kan investeringarna i Jämtland-Tröndelag koncentreras på att förbättra kommunikationerna - och det behövs hursomhelst. I nästa vecka ska en delegation från Jämtlands och Västernorrlands län uppvakta norska stortinget om vikten av att rusta upp och elektrifiera Meråkerbanen. Här har det oljerika Norge ett stort ansvar. Med moderna snabbtåg kan man i framtiden resa mellan Östersund och Trondheim på ett par timmar.
Jag hoppas att Jämtland och Tröndelag omgående börjar planera för ett gemensamt OS-projekt. IOC måste inse att en föråldrad regel som hindrar samarbete över världens fredligaste gräns måste tas bort. I så fall kanske det är möjligt att få fram en OS-ansökan redan till spelen 2018 - eller i varje fall till 2022. Ett vinter-OS i Nordens Gröna Bälte skulle bli ett verkligt lyft - för hela regionen men också för den olympiska rörelsen.
(Tyvärr hittar jag inte Thord Eric Nilsson utmärkta ÖP-krönika på nätet.)